Min slutgiltiga essä!

Nu har jag äntligen skrivit färdigt min slutgiltiga essä, det avslutande momentet på den här kursen. Jag har försökt att lyssna på de kommentarer jag har fått när jag förbättrade essän även om det var mest positiva anmärkningar Nedan följer lite av det som är nytt i denna versionen:

Jag har skrivit en hel del ny text till essän som mestadels har hamnat under “Teorier och fakta”. Följande rubriker är tillagda;

• Pedagogik ur ett sociokulturellt perspektiv
• Pedagogik och lärande enligt Säljö och Vygotskij
• Effektivare lärande med rätt förutsättningar
• De fyra inlärningskanalerna

Jag har förutom detta även gjort tillägg i diskussioner och slutsatser, jag har lagt till och tagit bort information lite här och var i essän för att förbättra den allmänt, jag har fixat en ny utsida och jag har slutligen delat upp källförteckningen i två underkategorier; Dels primära källor, och dels sekundära (andrahandskällor).

Hursomhelst, här kan man hämta min slutgiltiga essä: Essä

Lärkontrakt (Version. 3)

Här kommer ett uppdaterat lärkontrakt som även innehåller länkar till samtliga av mina kommentarer och arbeten!

Intresseområde:
Jag har funderat en del på de olika tjänsterna man kunde välja mellan och har tillslut kommit fram till att det som skulle intressera mig mest är Wikis och Forum.

Tjänstekedja:
Blogg -> Wiki -> Forum -> Blogg

• Blogg: Jag skall använda den här bloggen för att fördjupa mig om Wikis.
• Wikis: Jag skall använda den här wikin för att skriva om internetforum.
• Forum: Jag skall använda detta forumet för att skriva om bloggar.

Litteratur:

• Burrows, Terry (2008). Blogs, Wikis, Myspace and More: Everything You Want to Know about Using Web 2.0 But Are Afraid to Ask. Chicago: Chicago Review Press.
• Richardson, Will (2009). Blog, wikis, podcasts (and other powerful web tools for classrooms). USA : Corwin Press.

Vetenskapliga Artiklar:

• Dillenbourg, Pierre (1999). Collaborative-learning: Cognitive and Computational Approaches. [Elektronisk]. Tillgänglig <http://halshs.archives-ouvertes.fr/docs/00/19/02/40/PDF/Dillenbourg-Pierre-1999.pdf>
• Gustafsson, Jonas (2005). Webbprogram för kollaborativt skrivande i PHP. Växjö universitet. [Elektronisk]. Tillgänglig <http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:206661&rvn=1>
• Hassanuzzaman, Muhammad & Mahmud, Abdulla Hell (2009). The role of Web 2.0 tools in collaborative learning. Lunds Universitet. [Elektronisk]. Tillgänglig <http://biblioteket.ehl.lu.se/olle/papers/0003448.pdf>

Länkar till arbeten & kommentarer:

Blogg -> Wikis:

• Mina texter om wikis finns här på bloggen och har rubriken ”Om wikis”.
• Kommentar i Helena Bjernulfs blogg finns här.
• Kommentar i Amanda Insulans blogg finns här.

Wiki -> Forum/Communities:

• Min wiki finns här, och i den har jag skrivit 7 artiklar om forum/communities.
• Kommentar till Sara Mårtenssons wikiartikel om BBS finns här.
• Ett inlägg av mig i Saras wiki som kort berättar om MySpace (och länkar tillbaka till min egen artikel om samma ämne) finns här.
• Tillagd information i Saras wikiartikel om communities. Det jag har skrivit är följande ”Lite förenklat kan man säga att communities brukar rikta sig till speciella målgrupper. Det kan handla om i princip vad som helst, exempelvis personer med särskilda kläd- och musikstilar, personer som spelar samma datorspel eller personer som vill dejta” och den kan hittas här.
• Kommentar till Lisas & Amandas wikiartikel om etik och säkerhet finns här.

Forum -> Bloggar:

• Mitt forum finns här, och i det har jag gjort 6 inlägg som handlar om bloggar/bloggning.
• Kommentar till Tintin’s första podcast om bloggning finns här.

Essä:

• Min preliminära essä finns här på min blogg i inlägget “Min preliminära essä!”.
• Min slutgiltiga essä kommer att ligga här på min blogg när den är färdig, och kommer då att ligga i inlägget “Min slutgiltiga essä!”.
• Kommentar till Amanda Insulans essä om Facebook och dess användare finns här.
• Kommentar till Anna Johanssons essä om bloggar och social media i nyhetsrapportering finns här.

Tankebok – Färdig med veckornas tankar

Nu har jag kommit ikapp och skrivit mina tankar och reflektioner till alla de “veckans tanke” som jag hade missat. I början följde jag veckans tanke och skrev i tid, men allteftersom slutade jag då jag isället ville fokusera på de examinerande delarna av kursen. Nu hade jag dock en del tid över då jag under helgen arbetade klart med det mesta till essän, då fick jag lust att kolla igenom de kvarvarande veckornas publiceringar och ge mina reflektioner kring de olika frågeställningarna…

Nu jobbar jag på ytterliggare en sammanställning av mina arbeten och kommentarer (på Anns efterfrågan) som kommer att publiceras som en ny version av lärkontraktet. Jag trodde att jag redan hade ganska övertydlig struktur på det hela (hade nämligen gjort ett inlägg som sammanställde hela tjänsteperspektivet, samt ett inlägg som länkade till mina review-kommentarer) men det skadar ju inte med ännu en uppdatering så att mina arbeten inte går förlorade i cyberspace hehe.

Angående mitt lärande så tycker jag att jag på den senaste tiden, med essäskrivning och review osv, har arbetat ovanligt bra och lärt mig mycket, särskilt då om kollaborativt lärande och wikis (något jag hade ett intresse av redan innan kursen, men som jag blev ännu mer nyfiken på efter att i tjänsteperspektivet arbetat med just en wiki). Det verkar också som att både lärare och kamrater har gillat min essä vilket var väldigt roligt att höra då jag lagt med mycket energi på den. Jag hoppas på att få min sista kommentar snart, därefter ämnar jag att försöka förbättra essän lite ytterliggare.

Veckans tanke 7

Här kommer sjunde veckans tanke som handlar om trovärdighet och källhantering på nätet. Frågorna vi skulle svara på var bland annat följande:

—————————————-
- ”Hur vet vi att det vi lär är äkta? Trovärdigt, etiskt, etc?”
- ”Är själva platsen viktig eller är det formen eller innehållet som är det viktiga?”
- ”Eller är det hur vi anger källan i vårt eget arbete?”
- ”Eller är det vad vi använder källan källan till?”
- ”Kan en källa duga vid ett tillfälle men inte vid ett annat?”
- ”Om “Webben är vi” så är en del av webben du. Hur vill du framstå?”

Mitt svar:

Att veta att det man läser på webben är äkta/trovärdigt funkar precis på samma sätt som utanför webben ja. Det handlar ju om källor precis som om man skulle läsa en bok. Ser man ett påstående som helt saknar källa så kan man ju inte vara säker på att det stämmer varesig på nätet eller i exempelvis en tidningsartikel.

Platsen man publicerar information på kan nog vara viktig (men inte avgörande) för hur man uppfattar dess trovärdighet. Om jag läser någonting i ett uppslagsverk, jämfört med om jag läser det i Aftonbladet, så skulle jag givetvis lita mer på det som stod i uppslagsverket då Aftonbladet enligt mig är en vinklad tidning som ofta skriver massa trams. Detsamma gäller givetvis på nätet. Dock anser jag att det är innehållet som är det viktigaste. Formen på innehållet kan också spela stor roll, särskilt på nätet. Läser man något på en riktigt uselt designad webbsida jämfört med något på en sida med väldigt seriös “look” så är det iaf enligt mig enklare att tro på det senare.

Hur man anger en källa i skrift (alltså böcker/tidningar etc) är ju helt avgörande, där kan man inte skriva “en grej jag hittade nånstans, titta själv” utan man måste specificera saker som ger läsaren möjligheten att faktiskt kolla upp påståendet. På nätet är det inte lika viktigt (men fortfarande viktigt givetvis) eftersom man där faktiskt kan slänga in en länk till källan och bara nämna att det var något man hittade där. Detta eftersom läsaren enkelt kan gå in och titta vad det är för typ av källa. Jag menar inte att det är bra heller, man bör givetvis vara nogrann med källförteckning, men det är enklare att göra så på nätet iaf.

När det gäller vad man använder en källa till. Exempelvis att redovisa fakta eller att styrka ett resonemang, så anser jag nog att det inte är så viktigt. Det är nog fortfarande form, innehåll och presentationen av källan som är viktigast för trovärdigheten.

En källa kan givetvis duga till ett ändamål men inte vara nog för ett annat. Jag anser till exempel att Wikipedia är ett utmärkt verktyg för att snabbt leta reda på enkla fakta på fritiden när man endast behöver veta något, man kan också använda den källan till enkla texter på nätet utan större seriositet. Dock skall man akta sig för att basera exempelvis ett examinationsarbete på högskolan på sådana källor då de kan vara opålitliga och bristfälliga.

Själv vill man ju givetvis framstå som trovärdig och etisk. Men att säga att “webben är vi” kan kanske vara att ta i lite enligt mig. Webben är enorm, och bara för att någon skriver något så representerar ju inte det hela internets användare.

Veckans tanke 6

Här kommer sjätte veckans tanke som handlar om internets utveckling, en evolution eller revolution?. Frågorna vi skulle reflektera över var bland annat följande:

—————————————-
- ”Informationens evolution eller revolution?”
- ”Hur ställer vi oss till olika källor? Är det som många tillsammans skapat mindre värt än det en person eller grupp av personer skrivit och som sedan granskats av “experter”?”
- ”Behövs det inte forskare i framtiden? Hur går det för de vedertagna och vetenskapliga metoderna?”
- ”Hyperlänkning, trackbacks etc är självklarheter på det “nya” internet. det skapar oändliga möjligheter till sammanlänkning av fakta som inte kan redigeras ner till den essens som Wikipedia består av. Är det bara positivt?”

Mitt svar:

Som många andra nämnt så ser jag också utvecklingen av internet som både en revolution och en evolution. Det beror på hur man ser på saken.

För att svara på frågan om värdet på kollaborativt skapad information jämfört med individuellt skapad information granskad av “experter” vill jag säga följande; Det finns både för och nackdelar med kollaborativt skapad information och enskilt skapad information. Den kollaborativa informationen har fördelarna att den kan bildas snabbt, uppdateras av många, få massor av synvinklar, åsikter och idéer inbäddat i sig. Nackdelen är ju dock givetvis trovärdigheten, den gamla återkommande frågan. Det kan låta uttjatat att till exempel informationen på Wikipedia skulle vara opålitlig. Särskilt när det finns flera studier som visar på motsatsen. Dock är det ju ett faktum att man aldrig kan vara säker på det som står där, även om det OFTAST är sant… Jag har för övrigt kommit i kontakt med studier som visar att det kan vara osäkert att lita på faktan från Wikipedia, exempelvis såg jag att någon undersökning visade på att även om det mesta som står där stämmer, så saknas ofta viktiga fakta.

Jag tycker att kollaborativt skapad fakta inte är “mindre värd” i den bemärkelsen. Det är definitivt ett spännande sätt för informationskreation. Dock anser jag att man fortfarande behöver forskare och att man, för att vara säker på vad man läser, behöver de vedertagna och vetenskapliga metoderna., även i framtiden. Exempelvis anser jag att Wikipedia inte är en lämplig källa att stödja hela högskolearbeten på, något jag tror de flesta håller med om. Däremot tycker jag att man definitivt kan kompletera sina källor med information därifrån.

Numera finns det tillgång till så mycket mer information tack vare det ständigt växande nätet. Mycket av informationen är givetvis opålitligt, vinklat trams medan annan information kan vara väldigt bra. På grund av detta enorma utbud av all möjlig information av olika kvalitet krävs det numera större krav på källkritik osv. Det tycker jag säger sig självt.

Hyperlänkar, trackbacks osv är någonting jag ställer mig positivt till. Jag ser egentligen ingen nackdel med möjligheten att hänvisa och “peka på” material från andra platser på internet, och om man väljer att publicera någonting på nätet så är det ju ändå så att man oftast vill ha besökare och läsare etc. Annars skulle man väl inte exponera texten/verket på ett så öppet media.

Veckans tanke 5

Här kommer femte veckans tanke som bland annat handlar om Google Buzz. Frågan vi skulle svara på var följande:

—————————————-
- ”Har Buzz en chans mot Facebook? Har FB-mail någon chans mot Google?”

Mitt svar:

Jag tillhör en av de få som faktiskt inte använder Facebook, och jag har heller inte använt mig av Google Buzz. (Även om jag givetvis ser många av de fördelar som finns med användandet av sociala nätverk osv. så tycker jag att det ibland känns som att det är en sån hysteri över dessa fenomen. Jag anser inte att det är speciellt nödvändigt att kunna dela med sig av massa bilder supersnabbt samt att alla hela tiden skall veta vart man är och vad man gör etc).

Personligen har jag kanske svårt att föreställa mig att en ny tjänst som Buzz skulle dyka upp och överrumpla Facebook med sina 350 miljoner användare. Det känns som att Facebook är alldeles för populärt för att kunna konkurreras ut inom en snar framtid. Men å andra sidan vill ju folk använda den tjänst som bäst passar för att fylla deras behov. Så om Buzz nu anses som den bättre tjänsten kan det ju givetvis bli så att den på sikt kan bli en stor konkurrent.

Angående Facebooks planer att utveckla en mailtjänst så tror jag inte heller här att den har så stor chans att “slå ut” Hotmail eller Gmail som är så väletablerat. Men eftersom Facebook just har såpass många användare kan det ju hända att väldigt många blir nyfikta och vill testa på nya tjänster som släpps, och om FB mail då erbjuder något mervärde gentemot Gmail etc, så kan det ju hända att det blir en viss konkurrens.

Jag skulle nog hursomhelst vilja tro att det är som Joakim Jardeberg säger. Alltså att varken Google eller Facebook skakar av skräck inför den andres initiativ

Tankebok – Sent arbete

Ikväll fick jag lust att plugga lite extra av någon anledning Jag har fixat mina reviews och dessutom förbättrat en gammal kommentar tillhörande tjänsteperspektivet och även börjat traggla mig igenom gamla utgåvor av veckans tanke…

Jag väntar med spänning på att få kommentarer till min egen essä (fick förvisso en positiv kommentar av Lennarth vilket var trevligt) så att jag kan göra klart den ordentligt. Men nu börjar det bli dags att sova, såhär 04:10 på måndag morgon ^^

Kommentar förbättrad

Ann påminde mig för ett tag sedan om att jag hade glömt att specificera årtal i mina textreferenser i kommentaren jag gjorde till Tintins podcast om bloggning. Först ändrade jag inte detta då jag inte kunde hitta nån redigeringsknapp till min kommentar, men nu gjorde jag istället en ny kommentar under den befintliga där jag dels lade till årtal till mina löpande referenser, och dels plockade bort besöksdatumen till böckerna i källförteckningen (en annan liten miss jag hade gjort). Kommentaren finns här.

Veckans tanke 4

Här kommer fjärde veckans tanke (även den lite väl sent ute ^^) som handlar om mobiloperativsystemet Android. Frågorna vi skulle reflektera över och svara på var bland annat följande:

—————————————-
- ”Är du att intresserad av att ha ett operativsystem som är open source i din mobiltelefon och få tillgång till många nya och gratis applikationer?”
- ”Nytt och gratis är lockande, men hur tillförlitliga är applikationer skapade med open source?”
- ”Allt fler tillverkare använder idag Android. Vad anser du om möjligheterna att det blir ett av de större systemen för mobiltelefoner?”

Mitt svar:

Det var mycket frågor som ställdes i denna veckans tanke Jag är inte alls insatt i detta ämnet, men jag skall försöka dela med mig av lite tankar hursomhelst… Jag tycker personligen att Android låter som ett väldigt intressant operativsystem, kanske just därför att det är open source. Självklart låter det lockande att ha tillgång till mängder av gratis och spännande applikationer (något jag iofs redan har med min IPhone, även om de flesta “bra” applikationerna kostar en liten slant. Dock oftast överkomligt).

Angående risker med skadlig kod och annat så är det svårt för mig som inte är insatt i detta att uttala mig. Jag har dock aldrig tänkt mig att det skulle posera ett stort hot, men det kan jag ju ha helt fel i då det alltid finns folk med en omättlig aptit på att förstöra för andra.

Om Android har stora möjligheter att bli ett av de större systemen för mobiltelefoner är jag osäker på. Jag skulle dock definitivt tro det eftersom det verkar vara ett populärt operativsystem som har annamats av många stora tillverkare. Jag ser ingen anledning till att det inte skulle kunna bli ett av de största.

Jag vet som sagt inte så mycket om Android operativsystemet, men som en kuriosa tänkte jag nämna att det verkar som att Apple anser att det finns vissa aspekter med Android som inkräktar på deras patent. En stämning av HTC bromsar enligt följande artikel även andra tillverkare av Androidmobiler.

Veckans tanke 3

Här kommer tredje veckans tanke (väldigt sent ute, men bättre sent än aldrig ) som handlar om begreppet “Webb 2.0″. Frågeställningen vi skulle reflektera över var följande:

—————————————-
- ”Är det något nytt eller bara ett “buzzword” ? Kan det verkligen bli något nytt för att någon nämner ordet eller termen under ett kreativt seminarium?”

Mitt svar:
Jag vet inte riktigt hur jag ställer mig i den här frågan. Man kan ju inte förneka att webben har förändrats dramatiskt sedan 90-talet och att det numera finns mängder av hemsidor av olika typer som är interaktiva där man som användare kan “delta” och lägga till material och kommentarer etc.

Många kanske använder uttrycket webb 2.0 lite väl fritt/löst vilket eventuellt kan vara en anledning till att vissa anser att det bara är ett “buzzword”. Dock är det kanske viktigt att komma ihåg att förändringen från webb 1.0 till 2.0 inte skedde över en natt, utan har varit en succesiv förändring under vilken webben har blivit mer och mer interaktiv. Det har väl helt enkelt kommit till en gräns där man har börjat tala om ett generationsskifte eftersom det är en så påtagligt stor del av webbens populära sidor som tillhör just denna interaktiva typen.

Något som alla nog är överens om är dock, som jag nämnde tidigare, att webben ser väldigt annorlunda ut nu jämfört med vad den gjorde för ett antal år sedan. Så varför inte kalla det ett generationsskifte och använda benämningen Webb 2.0?